Sockerlösning som bedövning vid omskärelse inget kontroversiellt

Omskärelse av pojkar i tidig ålder är inte ett medicinskt problem, trots några läkares personliga åsikter i frågan.

”Sukros som ges via munnen är en säker och effektiv metod som smärtlindring vid procedursmärta vid enstaka ingrepp på barn upp till ett års ålder”, konstaterar två forskningsrapporter som Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) skriver om på sin hemsida.

Det konstateras att ”de kliniska riktlinjerna för behandling och prevention av smärta i nyföddhetsperioden … bör utföras under smärtlindring med 30 procents sockerlösning i kombination med napp”, påpekar Svensk barnsmärtförening.

Enligt SBU framkom det att inom svensk neonatalvård använder 91 procent av neonatalavdelningarna 30 procent glukos i munnen som smärtlindring vid venpunktion. Det framgår också att det finns en internationell konsensus om kliniska rekommendationer om glukos som smärtlindring. I SBU:s kommentar kan man dessutom läsa att man i bägge översikterna drar slutsatsen att söta lösningar är en ”säker och effektiv metod som smärtlindring vid procedursmärta från enstaka ingrepp”.

De senaste veckorna har media exploderat i en slags antijudisk självpåtagen moral där allt från omskurna debattörer till debatterande läkare samt reportrar har uttryckt olika grader av avsky mot den judiska traditionen brit milah, omskärelse av pojkar på i regel åtta dagar, det vill säga i den ålder då det är som minst riskfyllt att utföra ingreppet, samt i den ålder då Statens beredning för medicinsk och social utvärdering anser det vara bäst lämpat att använda sig av sockerlösning som bedövningsmetod.

”Det riktar sig inte bara mot judar”, hörs en del läsares tankar. Det är inte antijudiskt, det är lika mycket antimuslimskt! Kanske inte det bästa försvaret för ens åsikter, men låt gå. För att inte gapa över för mycket har jag valt att fokusera den här texten på hur judisk omskärelse går till och agitera mot ett förbud mot brit milah. Orsaken att det är antijudiskt är dels den nära kopplingen till den antisemitiska retoriken kring judars påstådda grymhet mot barn samt att ett förbud mot omskärelse av pojkar sannolikt skulle omöjliggöra judiskt liv i Sverige.

På måndagen den 28 oktober rapporterade flera tidningar om att en judisk läkare som använde sig av sockerlösning för bedövning vid omskärelse på judiska pojkar utreds av Inspektionen för vård och omsorg (Ivo). ”Vår hållning är att man ska använda bedövning som injiceras med spruta efter att området bedövats med en salva eller kräm”, säger Zoltan Fülep som är tillsynsläkare på Ivo. ”Det som inte fungerar på vuxna fungerar inte på barn”, påstår han och låter som en läkarstudent innan dess första dag på utbildningen. Det behöver nog inte ens hänvisas till SBU för att konstatera att människokroppen inte påverkas av bedövning på samma sätt oavsett ålder. Dessutom rekommenderas det att man ger sockerlösning som smärtlindring vid injektioner.

Fülep tycker att de föreskrifter som Socialstyrelsen har gällande omskärelse är tydliga. Det kan man såklart tycka olika om. Det står under avsnittet ”Smärtlindring” i Socialstyrelsens föreskrifter och Allmänna råd om omskärelse av pojkar att ”lokalbedövning /bör/ användas med hänsyn till de risker som narkos medför i denna ålder”. I övrigt konstaterar Socialstyrelsen i samma avsnitt att Ytanestesi ”vanligen [innebär] en fullgod smärtlindring”.

Att påstå att Socialstyrelsen är tydlig vad gäller smärtlindring vid omskärelse av pojkar i tidig ålder är i minsta fall överdrivet. Den innehåller alltså en rekommendation och en allmän information. Icke att förglömma är att Socialstyrelsens föreskrifter och Allmänna råd om omskärelse av pojkar gavs ut 2001 emedan de forskningsrapporter som SBU hänvisar till är från 2010 och 2012.

Så hur kan en läkare idag, 2019, påstå att det är oförsvarbart att judar att låta omskära sina söner med ”endast” sockerlösning som bedövningsmetod, när den medicinska forskningen tydligt förespråkar den?

Ett högstatusyrke innebär inte att man är åsiktsneutral, men beklagligt nog för yrkestitlar ibland med sig en validitet som dessvärre ibland är fullkomligt oförtjänt.  

Simon Vinokur
Judisk debattör